Varför data och öppna data i skolan?

Urban Roof från Het Nieuwe Instituut
Urban Roof från Het Nieuwe Instituut

Nu har det stått att denna bloggen ”kommer till hösten”. Efter en trist sommar så har vi fått en mycket fin höst, så fin att den inte ens är höst enligt definitionen ”Dygnsmedeltemperatur under 10°C 5 dygn i följd”. Tittar man på SMHI:s årstidskarta ser man att vi inte ens har haft hösttemperaturer här i Malmö-trakten de senaste fem dagarna. Förra året kom inte hösten här förrän början av november, medan den i snitt kommer i mitten av oktober. Detta till trots, nu kör vi!

Ökat behov av ”data literacy”

I det digitaliserade samhället kommer en ökad insamling och bearbetning av data – i små och stora mängder, i många olika syften och i allt från Excel till avancerade algoritmer, innebära att större krav ställs på brukaren. Detta ger ett ökat behov av förmågor kring att förstå, använda och förhålla sig kritiskt till data (engelskans “data literacy”) för att ta del av nyhetsinformation, förstå hur exempelvis Facebook hanterar ens data eller som en del av sin framtida profession. Om man ser till senaste läroplanerna för såväl grundskola som gymnasium så ryms “data literacy” bl a i förmågan att “använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande” men även inom flertalet av ämnenas kursplaner.

Öppna data

I linje med en ökad mängd data tillgängliggör den offentliga sektorns institutioner mer och mer digital information för vidareutnyttjande. När detta görs utan kostnad och utan inskränkningar (t ex upphovsrätt) brukar benämnas som öppna data (se fylligare definition från Open Data Handbook). Svenska dataset från bland annat Socialstyrelsen och SMHI finns att hitta på http://oppnadata.se/dataset. Det finns även data tillgängliga från FN och andra nationer, till exempel Storbritannien.

Dessa öppna data utgör ett källmaterial av potentiell nytta för skolan. Bloggen Öppna data i skolan kommer att beskriva olika sätt att använda öppna data i skolan. Några möjliga spår är:

  • att eleverna gör egna analyser av de offentliga institutionernas data
  •  att eleverna använder olika visualiseringsverktyg
  • att eleverna ges möjlighet att använda tillgängliggjort bildmaterial

Öppna data kan relateras till flertalet av skolans ämnen beroende på dels det underliggande datasetet och dels vad man gör med det. En del i projektet kommer att visa hur användandet av öppna data kan kopplas till Lgr11 och Lgy11.

Användandet av öppna data blir än mer relevant om man tar möjligheten att använda öppna data som ett sätt att föra in programmering i ämnen där det vanligtvis inte används, exempelvis SO. Detta är en möjlighet att tillgängliggöra programmering för elever som inte har så stort teknikintresse, som inte faller för tekniken för teknikens skull.

En förhandstitt

Här är några exempel på planerade blogginlägg (kom gärna med förslag!):

  • exempel på datakällor 
  • hur man hittar datakällor
  • hur användande av öppna data kan kopplas till läroplanen
  • olika visualiseringsverktyg
  • en steg för steg guide kring hur man kan arbeta med dataset med elever
  • dokumentation av körning av data expedition med gymnasieklass
  • hur öppna data kan användas gestaltande och i praktiska ämnen
  • problem med reduktionism och att ljuga med statistik
  • att samla in och dela egna dataset
  • utmaningar att använda öppna data i undervisning, vad man bör tänka på, etc.

Projektet handlar alltså om hur öppna data och data literacy kan ha en roll i undervisningen. Det behandlar alltså inte  hur man kan samla in och analysera data kring skola och undervisning, vilket är en annan möjlig tolkning av projektnamnet.

2 reaktioner på ”Varför data och öppna data i skolan?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *