Visualiseringsverktyget Gapminder World och Hans Roslings presentationer är bekanta för många. Om du aldrig har sett Hans Roslings presentationer har du något att se fram emot. I den TED-presentation som gjorde honom känd för en bredare publik använder han visualiseringar i Gapminder för att visa på hur världen har förändrats och hur våra uppfattningar om den inte riktigt hängt med (i nyare filmer används ofta mer fysiska rekvisita).

Gapminders mål är att skapa och förmedla en faktabaserad världsbild. Förutom det tekniska problemet med att sammanföra datakällor och hålla dem uppdaterade arbetar Gapminder även med att undersöka vad folk världen över har för grundläggande kunskap om exempelvis världens befolkning, hur Gapminder kan användas i skolan och Dollar Street, som använder fotografier för att illustrera data.

Användning av Gapminder i skolan

Gapminder används redan en del i undervisning – antingen genom att man helt enkelt visar deras filmer, att man gör en strukturerad övning, eller att eleverna får utforska fritt. Gapminder används idag i exempelvis SO, matematik, NO, men även som en del av språkundervisning. Mathias Ahrn arbetar med Gapminder i SO på högstadiet, där de börjar använda verktyget inom moment kring Globalisering i sjuan och sedan återkommer till det under hela högstadiet. Helena Kvarnsell använder Gapminder i matematikundervingen, där eleverna använder verktyget som ett underlag för att ”prata matte”.

Lektionsupplägg med Gapminder

Om du vill ha en introduktion på svenska till de olika delarna av Gapminder, t ex grundinställningen, vad som visas på axlarna och hur man kan göra grafen tydligare, kolla på denna guide från milleniemalen.nu. Den pekar också på en av de stora utmaningarna: ”Det svåra med Gapminder är inte själva programmet, utan att veta vilka av de över 500 ämnena man ska välja, vad är intressant? Det är så mycket data, så många år och så många variabler att vi pratar om ett oändligt antal möjliga grafer att visa.”

Då kan det vara bra att inspireras av andras upplägg. Inom projektet Omvärld.se togs det fram ett antal konkreta lärresurser kring hur man kan gå till väga, till exempel:

• I lärmodulen Att presentera ett land med hjälp av Gapminder (framtagen av Tina Sundberg, It-pedagog AV-Media Kronoberg), finns steg-för-steg instruktioner till elever för att presentera ett land för sina klasskamrater.
•  I lärmodulen Introduktion av Gapminder i en klass (framtagen av Joey Hofwander, Tina Sundberg, Anna Prissberg på AV-media Kronoberg) presenteras ett upplägg över fem lektioner för att introducera eleverna både till verktyget och till globala händelser över tid.

Det finns även mycket material på engelska om hur man kan använda Gapminder i undervisningen, till exempel:

• Mr. Moore’s Classroom har några exempelupplägg, bland annat kring att arbeta med visualiseringar av BNP.
• På NYC iSchool har arbetat mer genomgående med Gapminder (rätt svårnavigerad sida, men finns mycket material), bland annat för att formulera frågeställningar till undersökande uppsatser.

Kortspel och Gapminder global casino

Man behöver inte använda digitala läromedel för att introducera tänket med Gapminder. Gapminder har skapat ett kortspel där elever arbetar i mindre grupper och sorterar länder efter utvecklingsnivå (tack Gunnar Wike för tipset). Med följer även en visualisering som visar BNP och förväntad livslängd .  Detta upplägg får mig dessutom att tänka på ”data games”-projekt som jag drivit med en god vän under några år (svensk sammanfattning).

Ett annat lekfullt sätt att använda Gapminder för att undersöka förståelse för världen är Gapminder Casino, där Gapminder projiceras på en yta på vilken spelarna kan göra gissningar om var ett visst land kommer hamna för ett visst år – se UR-filmen där några svenska kändisar spelar med Rosling. Ett exempel på upplägg för att använda Gapminder Casino i undervisning kommer från Mr. Moore’s classroom.

Utmaningar

Att använda Gapminder i skolan innebär en del utmaningar. Det kan t ex dyka upp oväntade samband och verktyget kan vara aningen överväldigande vad gäller olika indikatorer. Det har sagts att utforskandet av Gapminder kan vara bättre som startpunkt för att hitta frågor än som en källa till förklaringar.

För att hantera detta har Gapminder även ett projekt som heter Gapminder school, där de arbetar med att ta fram förklaringsmoduler som man som lärare kan plocka fritt från och integrera is in lektion. Detta projekt är på gång men det finns inget datum för när det kommer att släppas.

Öppna data i Gapminder

På gott och ont gömmer Gapminder det som är en av utmaningarna med öppna data – att hitta datakällor och att själv göra något med dem. Gapminder tar hand om det åt en, verktyget bygger på data från ett flertal ställen, som ”städats” för att ge en sammanhållen bild. En nackdel är att gränssnittet för med sig ett lager av komplexitet, genom att så många parametrar kan visas samtidigt. Användaren är även begränsad genom att sättet att visualisera är bestämt på förhand och att man inte kan föra in nya datapunkter.

Mer om Gapminder på bloggen

Eftersom Gapminder är ett så pass vanligt sätt att för in öppna data i undervisning kommer vi att återkomma till det i ett antal kortinlägg: Erfarenheter från lärare som arbetar med verktyget, hur man kommer åt den underliggande datan samt Dollar Street-projektet.