Data, visualiseringar och kursplanen

Att jobba med data och visualiseringar i skolan innebär att man behöver förhålla sig på något sätt till kursplaner och kunskapsmål.

Helst skulle man vilja kunna ta texten i kursplanen och härleda övningar med data och visualiseringar från dem. Kursplanerna är i princip teknikneutrala — det står inte mycket om digital (eller annan) teknik i dem. Därför blir det svårt att gå från kursplan till visualisering på ett entydigt sätt.

En ganska vanlig strategi är därför att lärare skapar aktiviteter i klassen först och mappar på kursplanen i efterhand, typ så här (fast det exemplet gäller inte just visualisering):

Därefter förkovrade jag mig i läroplanen och började bena ut vilket centralt innehåll jag kunde väva in i elevernas idéer.

Teacherhack är ett projekt som främst har haft programmering i fokus, men som har gått igenom alla ämnens kursplaner för att hitta kopplingar till vad man kan göra med digital teknik. De kallar det för ”den hackade läroplanen”.

För vissa ämnen finns det tydliga kopplingar i läroplanen vad gäller användande av visualiseringar och öppna data. Marie tar upp en del i sina bilder här, med exempel från geografi, samhällskunskap, fysik och matematik.

Hur värdefullt det är att använda visualiseringar och att utforska data i klassrummet kan vara avhängigt av vilken pedagogisk modell läraren anammat. En studie från Århus universitet (Levinsen & Sørensen 2011, refererad av Skolverket) visar hur digitala verktyg är mer användbara i ett problemorienterat arbetssätt än i ett lärarcentrerat.

Får eleverna arbeta problemorienterat och ta ansvar för att meningsfullt konstruera sin förståeelse blir också data och visualiseringar ett verktyg man kan använda som underlag för att skapa hypoteser runt hur världen funkar, och få sina mentala modeller utmanade.

Jag övertygad om att det finns en stor potential i att använda data och visualiseringar i skolan, och förvånad över att det inte görs i större utsträckning. Ska man tänka på kursplanerna utifrån den övertygelsen är det frestande att gå ett steg till: hur skulle man kunna använda data och visualiseringar för att utforska och lära sig för skolan nya områden? 

Som exempel: att använda en lärobok för att lära sig om väderförhållanden gör det svårt att komma djupare i sin förståelse än en viss nivå. Om man har en karta som Windyty går det att få en uppfattning om många fler dimensioner av väder, och hur de hänger ihop, genom att titta på olika delar av det geografiska området, i översikt och i detalj, och även lära sig tolka väderprognoserna.

En lärare som argumenterat väl för den här pedagogiska övergången (från katederundervisning och formler, till problemorientering) är Dan Meyer, som jag har skrivit lite om här.

Levinsen, Karin and Birgitte Holm Sørensen. ”Formalized informal learning: ICT and Learning for the 21stCentury”International Journal of Digital Literacy and Digital Competence. 2011, 2(1). 7-26.

En reaktion på ”Data, visualiseringar och kursplanen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *