I ett tidigare blogginlägg har jag skrivit om tre exempel på öppna data (bistånd, luftkvalitet och kommuner). Jag hoppas att du blivit lite nyfiken på att hitta öppna data relevanta för ditt ämne och dina elever. Hur kan man gå till väga om man vill göra det? Vilka format brukar data finnas på?

Man kan hitta öppna data på flera olika ställen, eftersom dataseten kan röra olika ämnen och ha olika avsändare. Exempel på ämnen är befolkning, miljö, trafik, ekonomi, kvalitetsarbete, livsmedelskontroll, etc. Exempel på vilka som tillhandahåller data är FN, EU och olika delar av en nations verksamheter.

Detta inlägg är rätt mastigt, därför avslutar jag inlägget med några tips om startpunkter. Om du inte redan gjort det, läs inläggen om visualiseringar, del 1 och del 2. Läs även inlägget om omvärld.se, som bl a har en beskrivning om hur man kan gå från kursplan till visualisering.

Hitta öppna data från kommuner

Om det lokala perspektivet tilltalar så är det glädjande att fler och fler kommuner börjar dela med sig av sina data. Några som varit föregångare på området är:

• Örebro – till exempel luftkvalitetsmätningar, trafikflöden och information om inköpta livsmedel
• Helsingborg – till exempel Smileygodkända-platser och Flygfoton
• Stockholm – till exempel miljödata och flygfoton
• Open North (bl a Umeå och Skellefteå kommun) – till exempel kommunbudget och livsmedelsinspektioner

Vill du kolla om din kommun har öppna data kan du prova att lägga till ”psidata” (PSI står för Public Sector Information, dvs information från den offentliga sektorn) efter deras webbadress (som i http://www.vasteras.se/psidata). På PSI-datakollen kan du kolla vilka kommuner som har en sådan sida. Ett första steg för  många kommuner har varit att lägga upp Kolada-data för sin kommun (Kolada samlar data från kommuner och landsting, läs mer i inlägget med exempel på öppna data.

Fler ställen där man kan hitta öppna data

Det finns flera myndigheter som tillhandahåller öppna data som kan vara relevanta som underlag för lektionsmaterial:

• SMHI
• Kungliga biblioteket
• Lantmäteriet
• Migrationsverket
• Naturvårdsverket
• Från Riksantikvarieämbetet: Kringla (sök i flera av Sveriges museers och arkivs samlingar)
• Hitta statistik på SCB (som både har ingångar till dataset, men också Sverige i siffror, där de presenterar enkel statistik från SCB)

Dataportaler

Eftersom det kan vara lite klyddigt att veta vem man ska gå till för att hitta data så har det skapats så kallade dataportaler, som ger en gemensam ingång till en större mängd data. Ofta lyfter dessa även fram datakällor och dess användningar som man tycker är extra intressanta. Nackdelen med dataportaler är att de kan vara överväldigande.

Den svenska dataportalen öppnadata.se är under uppbyggnad. I nuläget finns det en del svenska öppna data som inte finns med här.

På EU-nivå finns det dels en dataportal med data från EU.  Det finns också en dataportal som samlar ihop öppna data från EU-länder (där en hel del av denna på gott och ont är på originalspråk).

Även FN, WHO och Världsbanken har dataportaler.

Det kan även vara intressant att gå in och titta på portaler från andra länder, som kommit längre med sina dataportaler (i att där finns fler dataset, tydligare kategorier och exempel på hur deras data används). Några exempel: USA, Storbrittanien och Singapore.

Format

Som jag tar upp i inlägget varför öppna data har olika målgrupper olika behov vad gäller formatet som data hämtas i. I undervisning är tabelldata mest intressant. De vanligaste formaten för tabelldata är Excel och CSV. CSV står för Comma Separated Values och har fördelen att det inte är bundet till ett visst program. Men om det är Excel du är van vid kan du importera en CSV-fil dit.

För en programmerare så kan ett så kallat API (som anropas från programkod) vara värdefullt. Om syftet är att använda data i undervisning så är detta inte så användbart (om inte ämnet är programmering eller webbutveckling).

Andra möjliga format är sådana som beskriver geografiska områden, PDF:er och textfiler.

Startpunkter

Börja med att fundera på vilka offentliga verksamheter som kan ha material som är relevant för ditt ämne. Kanske någon av myndigheterna ovan? Bläddra bland deras material och leta efter ”färdigförpackat” material med olika visualiseringar (finns exempelvis hos SMHI, Riksantikvarieämbetet och SCB). Om du själv vill arbeta med tabeller (eller att dina elever ska göra det), leta efter Excel- och CSV-filer.

Hör gärna av dig om vad du skulle behöva för att komma igång och använda öppna data! Jag nås på marie.gustafsson@gmail.com