Lektionsupplägg om öppna data och etik för gymnasieklass

I november genomförde jag en lektion om öppna data och etik med en ekonomigymnasieklass i Malmö. Tanken var att jag skulle ha besökt klassen redan i våras och då på en samhällskunskapslektion. Nu blev det under hösten och på en religionslektion – därav att etik blev ett tema. Jag ville även knyta an till ekonomi, vilket jag gjorde genom att välja dataset med ekonomisk koppling.

Min originaltanke för detta lektionstillfälle var att köra en dataexpedition, ett upplägg som jag skrivit om tidigare här på bloggen. Tanken var då att ta ett första tillfälle att introducera några verktyg för att analysera och visualisera data, och att eleverna vid ett andra tillfälle jobbar i grupp för att utforska data. Nu blev det inte tid till detta, och det passade inte in med etikvinkeln. I stället blev det, på gott och ont, mer fokus på konceptet öppna data.

Kort beskrivning av lektionen

Lektionsupplägget i sin helhet: Öppna data och etik för ekonomigymnasieklass

Lektionen börjar med en kort introduktion om varför öppna data och hur lektionen kan kopplas till läroplanen.

För att skapa förståelse för öppna data får eleverna välja två dataset att undersöka utifrån frågor som vad det handlar om, vem som skapat det och om det finns några etiska aspekter. Dessa två väljs från en lista med fem exempel.

Efter att eleverna tittat på två exempel diskuteras dessa i par, samt ett antal olika aspekter med öppna data. Lektionen avslutas med diskussion i helklass kring dessa.

Några reflektioner

De dataset exempel som flest valde var Ohio Online Checkbook och Skattekollen.se. Dessvärre har det förstnämnda inte ett värst bra användargränssnitt, och var inte så lätt att interagera med. Skattekollen var den som eleverna fann intressantast, med kommentarer som ”varför har förskolan större budget än gymnasiet” och ”detta kan vara användbart för att kunna påverka”.

Upplägget var lite för mycket för de 1,5 timma jag hade. Jag lät dessutom undersökandet av exempel ta mer tid än planerat, så det blev lite mindre tid än jag tänkt för en strukturerad diskussion i helklass. Detta ledde till en kortare ostrukturerad diskussion, där alla grupper inte kom till tals. Utvärderingen kom tyvärr inte med under lektionen, utan skickades ut av läraren. Tyvärr har den för få svar för användas.

Vid diskussionen i slutet av lektionen och när jag gick runt och pratade med eleverna när de tittade på exempel kom följande upp:

  • Det var lätt att landa i en allmän diskussion om värdet av öppenhet, och framförallt dess extremer, typ att man inte ska dela försvarshemligheter och om Wikileaks var rätt eller fel.
  • Ett flertal tyckte att detta med öppna data verkade irrelevant: ”varför skulle någon vara intresserad av hur Sveriges bistånd fördelas?”
  • Några tyckte att eftersom offentlighetsprincipen finns, att man ändå kan begära ut transaktioner, så är initiativ som det från Ohio helt irrelevanta. Här skulle man ju behöva både en diskussion om fördelar med automatisering men också om transparens som tillitsskapande.

Några funderingar om upplägget: Hur förmedla vad öppna data är på ett intressant men nyanserat sätt? Kan man få tillräcklig förståelse för öppna data på denna korta tid och från två exempel för att svara på diskussionsfrågorna? Öppenhetsbegreppet i sig och hur det kan appliceras är en utmaning i sig, utan att blanda in data. Om man vill ha mer av ett diskussionsupplägg tror jag att fokus på just öppenhet kan funka bättre än att bara ta upp öppna data.

En reaktion på ”Lektionsupplägg om öppna data och etik för gymnasieklass

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *