Utmaningar med öppna data i undervisning

I denna blogg vill vi visa hur öppna data kan utgöra ett källmaterial av nytta för skolan. Vi har bland annat skrivit om exempel på öppna data, visualiseringar av öppna data och hur Gapminder är ett steg mot öppna data i undervisning.

Det finns en del utmaningar vad gäller att använda öppna data, både generellt och i undervisning. I detta inlägg tar jag upp några sådana utmaningar och hur man kan hantera dem. Jag ger även några uppslag på hur vi kommer vidare med användande av öppna data i skolan.

Club Obi Wan (C.O.W.) "Challenge Coin" and Indy Gear av davidd.
Club Obi Wan (C.O.W.) ”Challenge Coin” and Indy Gear av davidd, CC BY 2.0.

Utmaning: Hitta relevanta dataset

Säg att en  lärare (eller utvecklare, eller journalist) har kommit fram till att det kanske skulle kunna finnas ett dataset som kan användas i en viss lektion (eller app eller artikel). Hur går hen då till väga för att hitta detta dataset (om det ens finns)?

I ett tidigare inlägg har jag skrivit om hur man kan hitta data och på vilka format dessa kan vara. En variant är att söka efter det i en dataportal (t ex öppnadata.se, om det rör sig om en svensk datakälla). Ibland innehåller dataportalen inte alla öppna data som finns tillgängliga (vilket är fallet i dagsläget för öppnadata.se). Då får man fundera på vilken myndighet eller dylikt som kan tänkas ha de data som man letar efter. En annan utmaning är att man för att hitta data behöver veta vilka termer som används i dess beskrivning.

Dataportaler vara lite överväldigande. Här är några tips för att snabbare komma in och komma vidare. När man väl har kollat runt lite så får man grepp om vad som finns. En del dataportaler ger hjälp på traven kring vad man kan söka på och vad andra sökt på, eller vad som är populärt. För att begränsa sig kan man även fundera på vilka myndigheter som kan ha data som man är intresserad av, och gå direkt till dem i portalen eller söka på myndighetens namn och öppna data. Man kan även avgränsa sig genom att specifikt titta efter dataset på formaten CSV, XLS (Excel) och HTML (som ofta är visualiseringar).

Ett annat sätt att hitta ämnesrelevanta data är att fråga i grupper med öppna data-intressenter (t ex Facebook grupperna Opengov och Nordic Open Data Ecosystem).

Utmaning: Utvärdera datakällor

När en datakälla har hittats, hur går man vidare då? Man behöver utvärdera om det är förståeligt och användbart för det syfte som man tänkt sig. Förutom att ladda ner och titta på datasetet, så kan man titta på hur det beskrivs. Man behöver även undersöka om det är av tillräcklig kvalitet, exempelvis om det är hyfsat komplett (t ex att det inte saknas datapunkter i allt för stor utsträckning) och om det beskrivs i tillräcklig detalj. För att göra detta behövs det en del förkunskaper kring datahantering och ämnet i sig.

Uppslag: Börja med visualiseringar

Om man inte känner sig redo att hitta och använda data själv är ett alternativ att utgå ifrån redan skapade visualiseringar. Ibland hittar man dessa via dataportaler och myndigheters sidor. Man kan också prova att googla ämnet man är intresserad av tillsammans med nyckelordet visualisering och visualization. Se även blogginlägg med kategori visualisering.

Även för visualiseringar måste det till källkritik. Vem är det som har skapat visualiseringen? Vilka datakällor bygger den på? Är visualiseringen vilseledande på något vis?

Uppslag: Utgå från lektionsmaterial baserat på (öppna) data

Man kan också använda mer eller mindre förpackade lektionsmaterial som bygger på öppna data och visualiseringar. Några exempel:

  • Projektet omvärld.se har tagit fram en del material, se bl a Simons summering för öppna data i skolan.
  • Att använda Gapminder, se t ex min sammanställning av upplägg. Sannolikt ett av de vanligaste sätten att inkludera data och visualiseringar idag.
  • Tuvalabs har tagit fram ett antal lektioner som bygger på öppna data. De har då städat och sammanställt data, skapat interaktiva grafer och frågeställningar som man skulle kunna svara på med hjälp av datasetet. Materialet är på engelska. I dagsläget finns där 25 dataset och aktiviteter som är gratis.

Man kan också tänka sig att läromedelsföretag börjar tillhandahålla eller tipsa om visualiseringar i större utsträckning.

Uppslag: Öka kännedom om öppenhets-begreppet

I detta projekt har vi fokuserat mer på data-biten av öppna data, snarare än att se till hur öppenhet kommer in i läroplanen. I den lektion som jag höll med en gymnasieklass om öppna data och etik valde jag dock att fokusera delvis på öppenhets-biten. Jag märkte då att detta begrepp tolkas på varierande sätt, och värderades mycket olika.

Om man pratar om öppna data så kan man även prata om andra saker som hamnar under öppenhetsparaplyet, som öppna lärresurser, open access, öppen källkod och Creative Commons. Om man vill komma igång med detta så kan Webbstjärnans kurs om just Creative Commons vara en startpunkt. Bilden som används i detta blogginlägg är via en Creative Commons-licens.

Uppslag: Fokus på ”data literacy”

Om vi ser specifikt till användandet av öppna data i skolan, så är två utmaningar tid och datahanteringsfärdigheter. Här har jag inga siffror på hur det ser ut i dagsläget (sådana hade varit intressanta), men min bild är att det är ganska få som har möjlighet att arbeta direkt med dataset.

Ovan skriver jag att en väg framåt är att utgå från visualiseringar snarare än att själv hitta och använda datakällor. Men om man utgår ifrån data-baserat pedagogiskt material framtaget av myndigheter, journalister och läromedelsföretag så försvinner en del av fidusen med att gå till källan även vad gäller data. Man när inte heller kompetensen att själv ta sig an data från grunden. Om man ser bortom öppna data och nyttan med att använda dessa, så är data literacy, bl a att kunna läsa, skapa, hantera och kommunicera data, det överordnade behovet. Tuvalabs, som är ett exempel ovan, har även en blogg om att lära ut data literacy.

För nå de möjligheter som finns med att använda öppna data i undervisning, och gå bortom användandet av färdigförpackade visualiseringar, så är det det behovet som behöver tillgodoses.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *