Redan en enkel visualisering av data gör att man direkt ser fler samband än genom att bara titta på en tabell med siffror.

Moderna verktyg gör att det är lätt att skapa diagram av i stort sett vilka data som helst. Det blir ett bra sätt för lärare att visa och berätta om olika samband, men går också att använda för att eleverna själva ska göra visualiseringarna.

SCBs Statistikdatabas är ganska svåröverskådlig, men innehåller väldigt mycket där man snabbt kan visa olika samband. Som ett exempel: hur mycket tjänar man under olika delar av sitt liv, och hur har det förändrats de senare åren?

Det finns en tabell som heter ”Disponibel inkomst för samtliga hushåll 18- år (HEK) efter hushållstyp och ålder. Urvalsundersökning, se fotnoter. År 1991 – 2009”

Ur den väljer jag så här:

För att undvika problem med decimalkomma/-punkt exporterar jag tabellen som en Excel-fil. I Excel kopierar jag de värden jag är intresserad av och klistrar in i ett Google Kalkylark.

I Google Kalkylark finns numera en ”Utforska”-knapp som hjälper till med visualiseringar och samband. Beroende på hur ens tabell ser ut går det olika bra för systemet att hitta rätt, men just för sådana här tabeller funkar det väldigt bra. Här är hela mitt kalkylark. Och det går att direkt publicera de diagram man är intresserad av. Som detta:

Jag publicerade det ”interaktivt”, och inte bara som en bild, så att man kan föra muspilen över linjerna och få exakta värden för varje punkt.

Några av de samband man kan se i diagrammet är vilka åldersgrupper som har störst/minst disponibel inkomst, eller hur det kan gå bättre eller sämre för en viss åldersgrupp under en period (ofta som resultat av skattepolitik etc).

Om man vill kan man relativt lätt konvertera årsinkomst till månadsinkomst, och det går också att lägga till konsumentprisindex för att jämföra med inflationen. (Det gjorde jag manuellt för varje år.)

I början är det förstås ganska mycket jobb med varje diagram, men det går betydligt fortare när man kommer igång. Det här är en del av det som brukar kallas ”data literacy”, att kunna hantera data på ett sätt som liknar det man har vant sig vid för text.

Jämför med de olika hjälpmedel och program vi har för att hantera text: papper och penna, epost, SMS, webbläsare, ordbehandlare etc. Vi är vana vid att behöva konvertera och formatera text i många fall. Att arbeta med interaktiva diagram är ett steg i samma riktning, fast för data.